Feberns comeback.

Imorse vaknade jag bredvid en kokhet Vilmer. Stackarn. Han hade lite feber igen och den hemska hostan består och det äckliga slemmet hittar inte ut. Slemmet fastnar i halsen och när det händer ser både jag och Vilmer livrädda ut i några sekunder. Jag känner mig så otroligt hjälplös. Nu har han fått lite ro och han vilar, men det känns trögt. Han äter mindre och han ler inte lika ofta. Han ser liksom sorgsen ut. Hoppas den här förkylningen ger med sig snart. ORKA!