10 december 2009

I januari är det dags: Babysim!

Äntligen har jag tagit tag i det hela och anmält oss till en kurs i Babysim med början den 17 januari (samma dag som min syster fyller 16 och Jens mamma fyller år...). Ser verkligen fram emot det! Har hört bara bra saker. Senast jag var på babysim var tillsammans med just min lillasyster som snart fyller 16! Hahaha... det var alltså... 16 år sedan och jag var 12. Jag minns det som en trevlig upplevelse. Häftigt liksom. Och Nu ska jag babysim med min baby.

FYI: Malin har namnsdag i dag och det är nobelfest.

Jag har lite ont i halsen. Jag vill inte bli sjuk. Det skulle ju innebära en smärre katastrof eftersom det finns en del att pyssla med här hemma inför bland annat julen och så vill man ju orka med Vilmer utan att sucka var femte minut. Vilmer har varit ett trevligt litet mys idag och just nu sitter han och Jens i soffan. Båda har somnat. Jag vill också sova, men känner att det är lite slöseri med tid, som vanligt. Har visst fortfarande inte lärt mig att softa ner och njuta... bara njuta av den här tiden (som många säger att man bör). Nu när de sover får jag lite egen tid här inne i pysselrummet, eftersom vi bestämt att vi ska äta pizza (fast vi inte har råd...). Ändå sitter jag med famnen full av julisar, julklappar på töntspråk alltså. Det har gått så bra med julisarna till Jens att jag nu nojar upp mig med att det kanske är helt fel. Allt kanske är helt fel. Ska nog lugna mig lite nu... Det blir bra. Ett problem i taget som till exempel vad ska jag välja för pizza?! är galet hungrig nu och jag vill välja något annorlunda. Vi får väl se.

9 december 2009

Vilmers gapskratt - mina tårar

I lördags var jag på min systersons dop hemma hos familjen på Lidingö. Jag hade på fredagen sprungit runt i Mörby centrum som en liten tok och hetshandlat bland annat skjorta och jeans till Vilmer. Jag hittade en svart och vitrutig lite "casual" skjorta på H&M som jag fick för 25 kronor (efter att ha letat fram kupongen med 50% rabatt... haha...snålis) och jeansen fann jag på åhléns. Kläderna var toppenfina! Det var Vilmers första skjorta och hans första jeans och han blev supersnygg till dopfesten. Även Liam (som min systerson heter) var fantastiskt fin i sin rutiga skjorta och slips. Skjortorna var ganska lika och kusinerna var också ganska lika faktiskt. Båda killarna är riktigt coola killar.

På lördagskvällen var jag på inflyttningsfest hos min gamla gymnasiekompis Alexandra och hennes Martin. Jag var på festen barn - och sambofri och det var ännu ett steg mot en mer social vardag. Det var precis lika jobbigt att ta sig dit som det varit de andra gångerna då jag gått "ut", men när jag väl var på plats funkade det. Det tog dock en stund att bli varm om kläderna och nervositeten släppte hyfsat sent, men den släppte tillslut. Jag kikade förstås på mobilen några gånger och en gång var det missat samtal från Jens. Jag ringde upp. Det visade sig att Vilmer fått en skrattattack som varat i hela två minuter den kvällen och jag missade det hela. Han har aldrig skrattat på det sätter förut. Det lät fantastiskt mysigt och på söndagen klämde han fram ett litet apskratt förmodligen för att han visste att jag var ledsen som missade det första. Det var fantastiskt!
Denna gång var jag hemma vid tvåtiden, efter att jag haft en trevig kväll med "K-holmen bruttorna", som släppte loss till 90-talshitar med Orup och Kicki Danielsson (hmm?).

Andra advent är förbi och julen närmar sig med stormsteg. Mina julisar till Jens är klara och jag känner mig hyfsat nöjd.

Vi har varit på Öppna förskolan två gånger denna vecka. Både i måndags och i tisdags besökte vi förskolan. På måndagen, då med gruppen för 0-6 månaders, var Vilmer trött och sov under hela sångstunden. Tror inte han imponerade särskilt mycket på de fyra små fickorna på filten. Igår höll han sig vaken och eftrsom det var barn mellan 0- 1 år så fascinerades Vimer av de lite större barnen. Jag tror att Vilmer tror att han är äldre än vad han är. Han tror till exempel att han kan gå och stå... Det funkar riktigt bra där borta och jag märker hur Vilmer märker att han är bland andra barn! Det är kul att se honom där. Sen när man kommer hem är han helt slut. Så gulligt. Klart att det tar på krafterna. Han var ett riktigt gos igår kväll. Han låg i sitt babygym och skrattade högt. Vilmers gapskratt får mig att börja gråta. Det är så vackert.

Idag blir det lugn och ro här hemma. En gammal kompis kommer på fika och Vilmermys.