30 oktober 2009

Is it friday?

YES.

Jens har kommit hem och ska nu påbörja matlagningen. (Han köpte inget godis och jag är så sugen på godis... hjälp.) Själv tog jag mig en dusch nyss och det var underbart. Vilmer vilar, men vaknar nog snart. Så ser läget ut just nu.

Igår var vi på utflykt och träffade Marita och lilla Frans på en fika och det var supertrevligt. Frans är nästan en månad äldre än Vilmer, så det är skoj att hänga med en mamma som går igenom ungefär samma saker vid ungefär samma tidpunkt.

Nu är jag hungrig och trött. Nu ska jag fira fredag och slappa lite.

27 oktober 2009

Kalasets baksida.

Kalaset i lördags var trevligt men det verkar som den här kräksjukan drabbat fler än mig. I själva verket var vi fem (som jag vet) som låg med feber, spyor och sånt i söndags. Vi hade exakt likadana symtom exakt samtidigt. Det är sådant som händer och nu kan man inget göra åt saken, bara vara lycklig över att det är just över. Hoppas alla andra mår bra nu! Kram på er, ni vet vilka ni är.

Idag tog jag en två timmar lång höstpromenad igen och nu känner jag mig helt okej. Hösten inspirerade mig idag. Det var inte särskilt skojigt väder där ute, utan grått, tråkigt och blött, som det varit ett tag nu, men alla dessa löv! Fantastiskt. Det blir så snygga kontraster där ute. Får inte glömma kameran imorgon. Tog några mobilbilder för inspiration och känsla... får se om jag kan få över bilderna på datorn. Nu vilar Vilmer och jag har plockat fram dukar och färg och japp, än en gång känner jag för att skapa någonting! Är lite ringrostig, men det är skoj! Tyvärr blir det bara lite i taget eftersom V går först, men det är kul att pyssla lite igen. På duken!

26 oktober 2009

Brott: Att vara ute några timmar på en lördag kväll tillsammans med gamla vänner (för första gången på ett år...)

Straff: Magsjuka

Somliga straffar Gud med detsamma heter det och igår kväll small det för min del. Jag blev Spyan d. ä. helt enkelt och orsaken är fortfarande okänd. Tack och lov kunde Jens vara hemma idag och ta hand om Vilmer medan jag kurerade mig.
Sakta men säkert har jag blivit bättre efter en hemsk kväll och en ännu värre natt. Det värsta jag vet är att ... kräkas nämligen... Jag har inte varit frisk direkt. FY! Kände mig som världens sämsta mamma varje gång jag hörde Vilmer yttra sig gnälligt. Jag ville ju gå upp och krama om honom, men som sagt, vilken tur att pappa Jens finns och vilken tur att Vilmer kan ta flaskan och gillar ersättningen! Nu mår jag bättre, men jag är svag och huvudvärken vägrar ge med sig. Vilmer och Jens ligger i badet och jag är hungrig men ändå inte ett dugg sugen på något. Konstigt. Vilken konstig magsjuka. Var kom den ifrån? Det kan inte varit maten igår eftersom Jens är frisk? Det var ingen bakfylla. Kan jag ha skakat hand med en sjukling eller vad? Fy säger jag bara. Det var inte kul.

När Vilmer var ca tio - elva veckor eller så (i magen) drabbades jag av vinterkräksjukan. Först i en vecka sen i en vecka till. Det var vidrigt. Jag var ju gravid och rädd och jag hatar att kräkas. Jag blev alltså sängliggande i mer än två veckor. Sjukt. Därför är jag glad att detta gått över nu. Måste dock vila lite nu för imorgon är jag hemma med V igen, ensam.

Nu ska jag plocka upp lille V från badet.

25 oktober 2009

Lekfull lördag.

Gårdagen blev fylld av roliga möten. Först var det födelsedagsfika för Mollsan, min kompis fina dotter som igår blev 12 jordsnurr! Grattis Mollsan med det stora håret! ;) Jag och Vilmer var där, fast Vilmer sov mest. Det är lite av en tradition att fika på Mollys födelsedag. Hon blir ju bara äldre och äldre...undra hur länge till denna tradition kommer att fortgå. För alltid, ok! På kvällen var det fest och jag blev tro det eller ej övertalad att gå ut av både Jens och vänner.

Igår gick jag ut för första gången på mer än ett år. Jag drack tre öl, spelade pingis, lyssnade på skön musik, träffade gamla kompisar och kom hem klockan ett på natten. Idag är jag trött. Jens hade en helkväll med Vilmer, alldeles själva var de och allt gick toppenbra. Jag hade kul och Jens och V hade supermysigt. Nu ropar familjen på mig och det är dags för söndagsmys i sängen en stund. Härliga tider. Jag är så trött och känner för att gosa. Tack alla vänner för en fin kväll igår. Jag var ju så nervös och tack Jens för att du..finns! Mer om det senare. Peace.