
Nästan 10 minusgrader och alldeles vitt. Sitter i sängen med en kopp kaffe, en dator och en liten Vilmer som vilar tätt intill. Det är så kallt överallt så jag har ingen lust att flytta på mig. Vi ska bege oss ut vid tvåtiden och träffa en kompis, så tills dess kan det latas lite helt enkelt. Ingen stress ännu!
Igår fikade vi med Marita och lille Frans! Frans är ju bara några veckor äldre än Vilmer, så de är liksom väldigt lika i beteendet och utvecklingen, så det är skoj. Igår tog de varandra i handen och Frans lyckades knycka Vilmers napp varpå Vilmers mungipor föll och han var precis på väg att börja grina när han fick tillbaka den. Just då kunde man nästan se in i framtiden. Tänk när de är lite större och lånars aker av varandra och undra hur många små fighter som kommer att behöva avstyras? Kanske inga eller några eller massor... Det ska bli spännande i alla fall. Jag tror i och för sig att både Frans och Vilmer kommer att uppfostras till snälla barn, de är ju redan så fasligt góa, men lite tjafs kommer det nog att bli ändå.
I helgen blir Vilmer fem månader. Det är galet. Tiden går så fort. Halva tiden har gått! Jag ska börja jobba igen den 11 augusti och lilla skrutt ska då förhoppningsvis ha fått en dagisplats. Det känns konstigt att tänka på det och pirrigt. Just precis nu är känslan att jag nog aldrig vill arbeta igen, men jag tror att det hinner ändras med tiden. Just nu vill jag inte tänka på det, fast jag kanske borde. Just nu är det jag och Vilmer. Just nu vill jag bara se fram emot fler underbara upplevelser tillsammans med Vilmer. Som till exempel att vi i helgen ska på babysim! Det ska bli skoj!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar