Mer kontroll över situationen.
Vilmer har precis ätit efter en fantastiskt fartfylld stund i babysittern. Han har "pratat", skrattat och rört på varenda centimeter av sin lilla kropp. Nu ligger han bredvid mig i soffan och vilar ögonen. För några veckor sedan skulle han nog gnällt mer om jag försökte lägga honom på detta vis, men nu så accepterar han det mesta. Jag har märkt att jag börjar lära känna honom bättre och i samma veva har jag mer kontroll över situationen, över Vilmer. Jag ser att han vill vila, jag förstår när han börjar bli hungrig (på riktigt) och så vidare. Jag kan lägga ner honom och han protesterar inte, utan vilar eller bara är. Det är en trevlig utveckling. Från att ha undrat vad i helsicke jag håller på med, från det att jag känt mig fullkomligt oduglig till att känna att jag är på rätt väg. Jag kommer fixa det här. Det är klart att det är mycket jobb! Plötsligt har man en liten kille här hemma som man ska finnas till för och det vill jag göra för alltid. Jag vill och jag kan. Må låta larvigt, men det är viktigt för mig att förstå hur det ligger till. Analyser och tankar välkomnas och behövs. Jag förstår att denna erfarenhet, att bli mamma, är och känns olika för alla och ibland tar det kanske längre tid för kropp och själ att "komma tillbaka". Jag känner fortfarande att det är mycket kvar, men jag älskar varenda sekund jag har med Vilmer. Jag får vara med om alla hans nya knep!
Ikväll är Jens på konferens och jag blir alldeles ensammen med V en hel dag (som vanligt), kväll och natt och sedan en dag till. Det känns LITE tungt eftersom jag är van att få en stund på kvällen för mig själv, men samtidigt är det ju faktiskt lite lättare nu. Jag kan lägga V i sin säng och där kan han ligga och mysa med alla sina gosedjur och kräkhanddukar.
Jens ska måla porslin. Måla ngot fint till mig nu och ha en trevlig "resa". Vi ses imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar