Nope.

Ingen Gremlin än och nu börjar det redan bli riktigt tungt och segt. Denna väntan och oro som medföljer. Dessa sömnlösa nätter på soffan. Alla dessa tankar. Man hinner tänka mycket när man går och väntar. Man hinner tänka på roliga, mysiga och trevliga saker men också olika skräckscenarion. Det är jobbigt. Det är svettigt. Jag är trött. Jag har ingen lust med någonting och bryter ihop titt som tätt. Det är snart över, jag vet, och ett helt nytt kapitel tar fart. Längtar till det kapitlet. Jag har ingen som helst lust att sitta vid datorn. Jag har städat igen. Tillbaka till väntandet. Peace.