rum nummer 16, Hammarön
Eskilstuna, Kristinehamn, Karlstad och Hammarön.
Mycket tid spenderades i bilen och jag skulle tro att det varit väldans frustrerande för den som kört att inte jag har körkort... Man kan inte ha/ få allt! Vi har även haft många fina stunder på denna underliga och oplanerade road trip.
Vi startade resan med en Sverigekarta i knät och en liten, inte fullt så vattentät, plan. Vi hade i och för sig ringt och bokat ett rum på ett vandrarhem utanför Karlstad på Hammrön. Det lät så fint när vi läste om det... Ön lät fantastisk och vi såg framför oss ett ordentligt öluffande i Vänern. Vi drog. Vi stannade först till en sväng i Eskilstuna. Jahapp, det var Eskilstuna det. Tror nog att det är bra att de har djurparken och den tänker jag absolut besöka någon gång, kanske sen när Gremlin blivit lite större. Visst hade gamla stan sin lilla charm och vi hann sticka in huvudena på stans mest förnäma krog (tror vi) som funnits med i White Guide flera år på raken. Restaurangen hette ... Tingsgården. Det såg riktigt trevligt ut men passade inte riktigt in i "road trip lunchmenyn". Aningen för dyrt tyvärr. Här:
http://www.tingsgarden.se/kontakt/index.asp
Vi hittade ett litet fik och fick i oss en liten lunch och fortsatte vår resa två cd-skivor (Bruce Springsteen och The Commitments från 2 för 99 kronorshyllan) och en Gott och Blandat påse senare.
Tillslut hamnade vi i Kristinehamn och då kände vi att det var dags för glass. Vi fann en liten camping och vid sidan av campingen fanns en liten liten badstrand. Jens badade. Jag badade inte. Jag har på senare tid blivit en badkruka. Det var för kallt för mig och jag svettades inte tillräckligt! OK!?
Nu var det inte så långt kvar till målet, Karlstad och Hammarön. I Karlstad stannade vi till vid Systembolaget för att inhandla lite vin så att vi (eller Jens) kunde gosa ner sig ordentligt i en stol vid vandrarhemmet. Han var verkligen värd en fin kväll efter den långa bilturen. Vi hade bilder i huvet av ett hyfsat vandrarhem nära vattnet och nära någon affär, för det hade de sagt. Vi sa att det räckte med att handla lite vin och några öl resten kunde vi handla vid det så kallade centrumet på Hammarön.
Vi hittar tillslut över till Hammarön. Hittills har vi inte sagt ett endaste "WOW vad mysigt", istället kikar vi på varandra lite då och då med oro i blicken. Vad är det här? Vad händer? Vad ska hända? Vi hittar vandrarhemmet. Vi kör förbi vandrarhemmet. Vi stannar intill en väg och drabbas lite smått av panik. Ska vi sova i bilen eller? Vandrarhemmet låg varken nära till vattnet eller något "shoppingcentrum" utan mitt inne i ett industriområde. Det var grått och öde. Vi förstod att det inte var problem att få rum där.
Vi hittade en skylt med en pil mot en camping. Vi får väl lov att prova, det började ändå nalkas middag och vi hade ingenting att äta... Där betalade vi 500 kronor för stuga nummer 16. Det började regna. Det var en ganska liten camping och det var alldeles öde och alldeles konstigt. Vi var nu besvikna, trötta och hungriga.
Vi hade i alla fall någonstans att sova. Vi kunde nu åtminstone vila våra huvuden på kuddar som luktade bajs. Härligt!
Nu ska jag inte låta bitter. Det fanns en liten ljusglimt på campingen och det var restaurangen. Där jobbade två supertrevliga Karlstadtjejer och vi åt en absolut godkänd (dyr) middag. Kvällen avslutades med en promenad längs stranden (i regnet) och med kortspelande och Sommar i P1 på datorn. Det var Cecilia Frode och som nästan alla andra sommarpratare så nämndes förlossning. Det blir mer och mer påtagligt nu för nu är det inte så långt kvar.
Mycket tid spenderades i bilen och jag skulle tro att det varit väldans frustrerande för den som kört att inte jag har körkort... Man kan inte ha/ få allt! Vi har även haft många fina stunder på denna underliga och oplanerade road trip.
Vi startade resan med en Sverigekarta i knät och en liten, inte fullt så vattentät, plan. Vi hade i och för sig ringt och bokat ett rum på ett vandrarhem utanför Karlstad på Hammrön. Det lät så fint när vi läste om det... Ön lät fantastisk och vi såg framför oss ett ordentligt öluffande i Vänern. Vi drog. Vi stannade först till en sväng i Eskilstuna. Jahapp, det var Eskilstuna det. Tror nog att det är bra att de har djurparken och den tänker jag absolut besöka någon gång, kanske sen när Gremlin blivit lite större. Visst hade gamla stan sin lilla charm och vi hann sticka in huvudena på stans mest förnäma krog (tror vi) som funnits med i White Guide flera år på raken. Restaurangen hette ... Tingsgården. Det såg riktigt trevligt ut men passade inte riktigt in i "road trip lunchmenyn". Aningen för dyrt tyvärr. Här:
http://www.tingsgarden.se/kontakt/index.asp
Vi hittade ett litet fik och fick i oss en liten lunch och fortsatte vår resa två cd-skivor (Bruce Springsteen och The Commitments från 2 för 99 kronorshyllan) och en Gott och Blandat påse senare.
Tillslut hamnade vi i Kristinehamn och då kände vi att det var dags för glass. Vi fann en liten camping och vid sidan av campingen fanns en liten liten badstrand. Jens badade. Jag badade inte. Jag har på senare tid blivit en badkruka. Det var för kallt för mig och jag svettades inte tillräckligt! OK!?
Nu var det inte så långt kvar till målet, Karlstad och Hammarön. I Karlstad stannade vi till vid Systembolaget för att inhandla lite vin så att vi (eller Jens) kunde gosa ner sig ordentligt i en stol vid vandrarhemmet. Han var verkligen värd en fin kväll efter den långa bilturen. Vi hade bilder i huvet av ett hyfsat vandrarhem nära vattnet och nära någon affär, för det hade de sagt. Vi sa att det räckte med att handla lite vin och några öl resten kunde vi handla vid det så kallade centrumet på Hammarön.
Vi hittar tillslut över till Hammarön. Hittills har vi inte sagt ett endaste "WOW vad mysigt", istället kikar vi på varandra lite då och då med oro i blicken. Vad är det här? Vad händer? Vad ska hända? Vi hittar vandrarhemmet. Vi kör förbi vandrarhemmet. Vi stannar intill en väg och drabbas lite smått av panik. Ska vi sova i bilen eller? Vandrarhemmet låg varken nära till vattnet eller något "shoppingcentrum" utan mitt inne i ett industriområde. Det var grått och öde. Vi förstod att det inte var problem att få rum där.
Vi hittade en skylt med en pil mot en camping. Vi får väl lov att prova, det började ändå nalkas middag och vi hade ingenting att äta... Där betalade vi 500 kronor för stuga nummer 16. Det började regna. Det var en ganska liten camping och det var alldeles öde och alldeles konstigt. Vi var nu besvikna, trötta och hungriga.
Vi hade i alla fall någonstans att sova. Vi kunde nu åtminstone vila våra huvuden på kuddar som luktade bajs. Härligt!
Nu ska jag inte låta bitter. Det fanns en liten ljusglimt på campingen och det var restaurangen. Där jobbade två supertrevliga Karlstadtjejer och vi åt en absolut godkänd (dyr) middag. Kvällen avslutades med en promenad längs stranden (i regnet) och med kortspelande och Sommar i P1 på datorn. Det var Cecilia Frode och som nästan alla andra sommarpratare så nämndes förlossning. Det blir mer och mer påtagligt nu för nu är det inte så långt kvar.
Morgonen där på packade vi i ordning allt och for så snabbt vi bara kunde in till Karlstad. Det var dags att smida en ny plan. Vi tänkte parkera bilen och leta upp en trevlig frukost och hamnade precis på en kanalbåtstation. Så trevligt. Vi handlade frukost och köpte två biljetter på någon rutt för 40 kronor styck och åkte båt i ungefär två timmar efter att ha avnjutit en god smörgås och två koppar kaffe på Slusswakten. Det var faktiskt mysigt, ÄVEN OM rutten inte blev den vi trodde (genom staden) . .. (Såklart!)
Efter rutten blev det en ny plan. Vi åker härifrån! Vi äter lunch här men sen åker vi härifrån. Det blev den nya planen och den nya planen blev Västkusten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar